att det skall vara så svårt..

..att hitta till Öresten? Jag var soms sagt där igår då jag ville visa david och linn världens finaste väg mellan öresten och berghem efter att vi käkat glass på Två skyttlar. När Matilda idag riongde och sa att hon 1. kände sig ensam och 2. voille ha choklad rök jag ut med Marabou mjölkchoklad och en liten roadtrip ute i det gröna vid solnedgången. Men vart fan tog den fina vägen mellan Öresten och Berghem vägen? med andra ord vart tog vägen vägen? Jag måste dock erkänna att jag inte bara har begåvats med världens dåkligaste lokalsinne utan även med världens sämsta närminne (bortsett  från fröken Andersson). Att jag gått beg0ynnande alzheimers upptäckte jag under muin och matildas roadtrip då jag inte kom ihåg hur jag kom till den där vackra vägen mellan Öresten och Berghem som jag körde på senast igår. Första var jag på väg mot arberg för att sedan köra tillbaka mot skene. Väl i skene körde jag mot örby men hamna i toorestorp. Fick vända, åka tillbaka till skene, tveka vid ekelundsdinfarten varefter jag kom opå att det egentligen var mot haby vi skulle. När vi väl kom till den rätta vägen hade solen nästan gått ner men det hela blev ändå hur lyckats som helst (speciellt mitt tappra försök att få en trevlig konversation med några lamm som undrande kollade tillbaks på mig). Kvällens höjdpunkt blev dock när jag ville fråga en 60 årig tant som gick längst väggrenen om vägen och det visade sig att det var en 11 årig långhårig pojke.Dagens ungdomar...


Puss, er Idapida



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0