Det älskade hatade läraryrket
Hej!
Jag har trots tappra försök inte kunnat sluta fundera..just nu funderar jag på vad som händer om man väljer att missbruka nagellack som jag gör utan att använda underlack, varför det heter lypsyl och inte läppsyl och andra viktiga grejor för ett fungerande liv i vardagen. Men mest av allt går jag runt och funderar över vad jag ska göra nästa åtr då mina förhoppningar på att bli Englands drottning antagligen inte kommer ge med sig (även fast det skulle ge en del dfördelar i form av prins William och Harry. Jag går även och funderar över vad jag ska bli när jag blir stor och det är jag som tur var inte nesam om utan det gör även mina kompisar. Tyvärr så vet de flesta redan vad de vill bli, Jenny vill bli optiker, Helena vill jobba på kontor ( så att hon kan styra och ställa) och jasmine vill bli polis. Jag och Matilda däremot vet inte vad vi vill bli och frågade därför idag vår klassföreståndare Niclas Ek iom vad han tyckte vi skulle passa till för sorts yrken;
M; Niclas vad tycker du jag skulle passa som..?
N; Hmm..lärare kanske..jo lärare.
M;LÄRARE! Är du inte klok? (märk väl vilken positiv inställning Matilda har tilld etta yrket)
I:men jag då Niclas..vad skuklle jag passa som?
N; Ida, dethar jag ju sagt jätte många gånger. Du skulle passa som journalist eller jurist. ( Detta säkert bara för att jag i treårs tid pendlat mellan dessa yrkesvalen och på det sättet tryckt in det i hans undermedvetna.)
M;Säger du jurist eller journalist till henne och lärare till mig`? Det är ju nedvärderande!!!!
N; ( med världen ynkligaste röst) Men jag är ju lärare...
ja, så kan det gå..skrattandes halvrullandes dfrog vi oss bort mot tvärflöjtlektionen..
Pyuss, er Idapida
